Khalad Photography Blog
INGEMOR OCH JAG
***
Så går dom dagarna, en efter en. Många är vilostunderna och många är dom tysta minuterna. Ändå gör vi vad vi kan för att inte hamna i waiting for life to be over-känslan. Dom varma veckorna som just gått har vi suttit ute på förmiddagarna när solen inte varit så varm, sen en stund i skuggan på framsidan av huset. Ibland blir det ett par glassar, Tip-Top är favoriten, ibland ett stort glas C-vitamin (Berocca!) för att hålla vätskebalansen. Under de varmaste timmarna på seneftermiddagen har vi gjort bilturer, ibland på en timme, ibland på två eller tre. Huvudsyftet har varit att få sitta svalt med AC:n på, inne i huset är det då långt över trettio, men vi hinner återupptäcka en del också. Häromdagen gick rundan över Rejmyre, Hävla, Regnaholm, Regna och Finspång.
*
Humöret är för det mesta gott. Ändå händer det att min irritation tar över rösten, vilket I genast hör och blir ledsen av och jag omedelbart får dåligt samvete för. Det är nu inte alldeles lätt, jag börjar känna att orken tryter och funderar allt oftare på vad som är rimligt. Självklart har I sedan länge alltid inkontinensskydd, men jag lovar att det är en helt annan sak att byta blöja på en vuxen än en bebis, särskilt som I inte själv kan göra så mycket. Att tvätta rent och duscha hör ju också till, även om det inte behövs precis varje gång. Normalt brukar det bli 5-6 blöjbyten per dygn. Eftersom I sover länge, 10-12 timmar, händer det ofta att inte heller största storleken räcker utan den läcker. Inte särskilt ovanligt, idag har jag tvättat sängkläderna för tredje dagen i följd.
*
Promenader blir det inte längre, I kan i princip inte gå. Hon tar sig hjälpligt från rum till rum med mitt stöd, och att ta sig ned för entrétrapporna och in i bilen är en prestation varje gång. Hon kommenterar ofta att hon inte kan gå men klagar aldrig. Fortfarande är hon väldigt medveten i nuet, hon ser och hör. På kvällarna tittar vi på TV en stund och ibland, när jag förklarar nånting utan att hon frågat, får jag ett jamen det ser jag väl till svar. Då blir jag lite glad :-).
*
Bilderna efter mobilbilderna på I är från Regnaholmsområdet. Där finns ett ganska stort område med ädellövskog, också bok.
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
***
Ha en fin sommar, och ta tillvara på de bra stunderna!
Hälsningar Lena
Underbart att ni kan fortfarande njuta av promenader ute i naturen och även titta på tv tillsammans... Jag förstår dina funderingar och att det är tufft. Jag hoppas att Ni får boende där Ingemor kan känna sig som hemma och du får avlastning. Det är beundrarsvärt hur du bär dig åt att fixa allt, men ingen av oss blir yngre och det är viktigt att du orkar för er två. Beslutet kommer kännas tungt och i många stunder blir du osäker, men tänk om du blir för trött eller får en vanlig förkylning... Skickar en styrkekram till er båda och önskar att ni får hjälp snart.
Härliga bilder från grönskan.
Hälsningar Halina
Bakom mitt beslut låg också samtal med en rotarykompis, en pensionerad geriatrisk läkare. Han förklarade att snart klarar jag inte detta själv, min fru behöver snart fem personer som ser till henne. På sätt och vis skulle det vara bra för henne att komma till ett boende medan hon ännu var lite klar i huvudet.
Det som är klokt och rationellt kan ändå kännas helt förfärligt. Då jag och dottern baxade iväg min fru till boendet var det det värsta jag varit med om. Men en del grejer gick bra där, en del sämre, nu fem år senare funkar det rätt bra under omständigheterna.
PS. i Norrköping gällde och kanske gäller att man får tacka nej 1 gång och behåla sin plats i kön. Vi tackade nej till ett rätt trist boende på bussavstånd, jag tackade ja till ett boende inom gångavstånd, mycket praktiskt.
Jag (och säkert många av oss) kan relatera till din text på olika sätt, både i nuet och det förflutna. Det handlar ju om det viktigaste.
Vänliga hälsningar/Gunte..
Hoppas på en lösning för båda som leder till fler fina år för er.
Mvh N