Khalad Photography Blog

Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

VILOPAUSERNA

***

.....blir nu många och täta. De fortfarande intakta delarna av hjärnan försöker konstant lösa det hela hjärnan tidigare gjort och det blir för mkt. Det märks på många sätt, inte minst genom för I jobbiga skälvningar i kroppen. Förändringar kommer allt tätare . Alla rörelser är nu långsamma och hon behöver min hand för att kunna ta sig mellan rummen. Ibland hjälper inte det, häromkvällen ville inte benen lyda och hon gled ner på golvet. Söndag kväll och själv har jag inte en chans att få henne på fötter, hon orkar inte hjälpa till själv. Min fantastiska vårdkontakt på kommunen fixade privat hjälp på en kvart.

I går beställde jag trygghetslarm och fick det inmonterat idag. Två damer från kommunen fixade på en halvtimme det som behövdes. Den lilla larmcentralen som är uppkopplad på mobilnätet ställde jag i vardagsrumshörnan. Man kan aktivera larmet från centralenheten men också från en liten bärbar dosa som är gjord för att ha ungefär som ett armbandsur. Centralenheten har tvåvägshögtalare och hemtjänstens larmenhet svarar nästan omgående, vi testade innan tjejerna lämnade oss. Det hela känns effektivt och rätt bekant eftersom min mamma hade trygghetslarm efter att pappa gått bort. Det jag inte visste var den lilla enheten som fästs på ytterdörrens insida (på vredet) och som gör att låset kan fjärrstyras. Det är ju inte självklart att den som tryckt larmknappen kan ta sig till ytterdörren. Eftersom I behöver alltmer hjälp behöver också jag mer hjälp. Hittills har jag fixat I:s duschar själv men dom ger mig alltmer ont i ryggen så nu sen ett par veckor har vi hembesök för detta två förmiddagar per vecka. Det känns ganska ovant att ta hjälp med sånt som tidigare varit självklart, nyttig övning som har med självkänsla att göra.

Det finns självklart mycket mer I behöver hjälp med men jag har inget behov att berätta allt. En del av er undrar kanske varför jag överhuvudtaget berättar om detta. För mig har det med verkligheten att göra. Det är helt enkelt det här som mitt liv nu kretsar kring. I princip har jag fotat det som varit viktigt i mitt liv sen jag började med foto. Och nu fortsätter jag med det. Att det blivit lite jobbigare är självklart, men jag tänker inte sluta för det. Vi har det fortfarande bra på många sätt - vi fikar ihop, äter ihop, ser på TV tillsammans. Naturprogram är favoriter, men nyheter och Vetenskapens Värld ser vi också båda. Och trots det jag berättar om blir jag fortfarande överraskad nästan varje dag av kommentarer och insikter från I. Och jag förundrar mig över att hon aldrig blir bitter och alltid vill väl. Kanske kommer vi ut för korta promenader igen - en riktig dunderförkylning kanske är det som tagit på krafterna nu, vi får se.

***

Inlagt 2023-02-07 16:43 | Läst 1204 ggr. | Permalink

2023-02-07 16:51 mojje

Trygghetslarm är bra och skönt att det gick snabbt och smidigt att få, tänk att det går att fixa med låsvredsfunktion också. Vilken teknik!

Svar från Khalad 2023-02-07 17:49

Det känns bra, tack Morgan!

2023-02-07 17:20 syntax

Tänk att det finns så mycket fin (och kostsam) hjälp man kan få - så att ni kan vara tillsammans så mycket. Det är inte så länge sedan sådant hade varit en otänkbarhet.
Den sista svartvita bilden är mycket vacker.

Svar från Khalad 2023-02-07 17:51

Instämmer, har gång på gång förundrat mig över all hjälp som går att få. All hjälp kostar, men i mina ögon rimliga summor, och den som har det knappt har nedsatta kostnader. Sista bilden tog jag lördags när yngsta dottern (Täby) också var här, tack Peter!

2023-02-07 18:20 Margareta Cortés

Tycker det är fint att du delar med dig av dessa erfarenheter vem vet när man får behov av din kunskap och hur länge man själv klarar sig utan hjälp
Känner att kroppen min inte hela tiden vill som jag vill, hjälper inte hur mycket jag stretar emot. Den går sin egen väg.
Skönt att du fått hjälp med vissa sysslor.
Fin bild på I.

Svar från Khalad 2023-02-08 15:57

Tack Margaretha! Alla kommer förr eller senare behöva hjälp i ngn utsträckning, försåvitt man inte dör knall och fall. Däremot är det inte inne att tala om sånt på media, det är inte coolt och gör inte intryck :-)

2023-02-07 18:36 begust

Jag uppskattar att du delar med dig av erfarenheter från livet i detta skede. Det är intressant att ta del av. Att även när det är tungt finns ljusare stunder.
Ta väl hand om dig. Mvh Bengt

Svar från Khalad 2023-02-08 16:01

Tack Bengt! Jag är inte ute för att beklaga mig, vill däremot tala om alla delar av livet, barnbarnsbesök såväl som sånt här. Det vet jag att du redan förstår så det hade jag inte behövt säga här, men det blev nu så :-) Och det finns många ljusa stunder!

2023-02-07 20:37 Lena Holm

Hoppas det finns lite krafter efter återhämtning och att ni kan komma ut tillsammans igen när det blir fint vårväder. Jag blir glad när jag läser om hur bra det fungerar med hjälp och hjälpmedel för er. Man läser tyvärr nästan bara om när vården inte fungerar. Att man dessutom kan låsa upp dörren med larmet var ju förträffligt. Beundransvärt att du orkar skriva så mycket och att det alltid finns någon liten ljus glimt i det du berättar trots allt.
Hälsningar Lena

Svar från Khalad 2023-02-08 16:27

Hej Lena, vi får se hur mkt som beror på förkylningen. Skriver gör jag oftast på kvällskvisten när I somnat, eller mitt på dan efter lunch då hon också oftast sover. Jag hoppas det inte låter alltför tungt, vi sitter inte och deppar nå´n av oss och jag är inte ute efter att beklaga mig men verkligheten finns ju där och är annorlunda än tidigare :-) Tack för fin kommentar!

2023-02-07 21:21 trumflis

Tack för att du delar med dig.

Svar från Khalad 2023-02-08 16:27

Tack själv Lars!

2023-02-07 22:11 Tovok

Jag tycker verkligen om dina vardagsbetraktelser, även om jag inser att vardagen förändras kontinuerligt. Värmen i dina ord går inte att ta miste på. Fina, nära bilder därtill! Något som också är så fint är ju att du har alla dessa vackra, innerliga bilder på I som du visat här, alltifrån era tonår om jag inte missminner mig till idag. Samma fotograf som fotograferar samma livskamrat. Det är stort! Skickar en stor omtanke till er! :) /Tommy.

Svar från Khalad 2023-02-08 16:34

Tack för en mkt fin kommentar Tommy! Vi har det på många sätt bra, allt runt omkring som hus, trädgård, barn som ofta ringer eller kommer hit, är till stor glädje. Jag kan bara tala för mig själv, men jag tror inte någon av oss fasar för framtiden, det som kommer kommer. På sätt och vis är jag glad för att kunna göra ngt viktigt på ett personligt plan, något som inte har med produktivitet, effektivitet och lönsamhet att göra :-)

2023-02-08 00:40 Måns H

Jag har läst och tittat på bilderna med stort intresse.

Du skriver " En del av er undrar kanske varför jag överhuvudtaget berättar om detta. För mig har det med verkligheten att göra. Det är helt enkelt det här som mitt liv nu kretsar kring. I princip har jag fotat det som varit viktigt i mitt liv sen jag började med foto. Och nu fortsätter jag med det. Att det blivit lite jobbigare är självklart, men jag tänker inte sluta för det. Vi har det fortfarande bra på många sätt - vi fikar ihop, äter ihop, ser på TV tillsammans."

Mycket bra förklarat!

Som Björn vet så bor min fru på särskilt boende sen fem år. Påverkad av dig Björn har jag försökt fota lite grann och blogga lite lite grann. Lika väl som att vi syns på stan ska vi väl kunna synas på Fotosidan.

Svar från Khalad 2023-02-08 16:36

Tack för fin kommentar Måns! Jag har glatt mig åt dina bloggar där Karin varit med, nu har jag ju också träffat henne, om än kort :-)