Khalad Photography Blog
DET MÖRKA HÖRNET OCH LITE OM SKÄRPA
***
Dom här varma dagarna sitter vi gärna på altanen på gaveln av huset. Den vätter visserligen mot söder men skogskanten står hög ca 15-20 meter framför och med gran och björk på säg 30 meter. Tät som en vägg faktiskt. Som jag berättat tidigare är denna delen av skogen ett reservat, ingeting får fällas, gallras eller rensas ut. Vid ett första ögonkast ser det inte så vackert ut, ändå sitter vi där ofta nu när det är varmt och njuter av vad vi ser. Orört liksom. Åt väster är utsikten öppen och alla stora fönster ligger åt det hållet, så 16-19 är det svårt att komma undan värmen i huset - då är den lilla söderaltanen tacknämlig.
*
Bilderna härnere är tagna med A99:an och Zeiss-135:an. Zeiss-135:an är ett objektiv med 15 år på nacken, kanske inte som Bengans och Bobs Leica- och Contaxobjektiv men ändå tillverkat innan digitalkamerorna slog igenom på allvar. Om det är den vetskapen eller något annat vet jag inte men bilderna tagna med den kombinationen efterskärper jag sällan, jag gillar bilderna som de är. Bilderna tagna med A7RIII:an och dom moderna Sonyobjektiven efterskärper jag praktiskt taget alltid, mest för att det går liksom och för att "utnyttja skärpepotentialen" dom har.Rättfärdiga priset liksom. Jag inser att jag sällan tänker efter, eller tittar efter då, om den där efterskärpningen alltid gör bilderna bättre. Det är ju inte helt säkert kanske?
*
*
*
*
*
***
Gillar - især nummer 1, hvor sollyset lige får lov at trænge igennem.
Hvad betyder "markeringerne" på træstammen i midten ?
Med mange venlige hilsener fra Erik.