Khalad Photography Blog
STOLLBERG/ V:A SILFBERG
***
Också i torsdagskväll gjorde vi en runda i känd bergslagsbygd. Det var den varma dagen och att sitta i bilen ett par timmar var ren njutning. Eftersom I numera varken läser eller sitter med en läsplatta av något slag är det för henne en chans att för några timmar se något mer än dom invanda interiörerna och utsikten från altanen. Hon är intresserad av det vi ser och frågar mycket. Hon känner också igen sig på platser där vi kanske inte varit på ett år, det tycker jag är intressant. Jag menar, när vi åkt bil i några minuter kan hon inte föreställa sig varken Korsheden där vi är nu i sommar eller var vi bor fast, Finspång. Synintrycken däremot triggar minnet direkt.
*
Vi åkte på 66:an mot Smedjebacken och tog in mot Flogberget vid Lernbo. Gruvorna där avstod vi från men stannade till vid gården som kommer strax efter. Jag har flera gånger funderat över vad som ser ut som en liten "gårdshytta" med hög slaggstensskorsten.. Jag ser inget namn vid gården, som verkar bebodd, och har inte sett den utmärkt på några kartor. Någon som vet? Första bilden nedan.
*
Valde att fokusera på rallarblomstren i stället för skorstenspipan.
*
Vi åkte vidare mot Ludvika över Silfberg och passerade sjön här. Svaret på den svenska drömmen om en sommarstuga kanske?
*
I Silfberg tog vi av upp till Stollbergsgruvorna. Jag gillar känslan däruppe, medeltiden känns nära. Gruvverksamheten började redan under 1100-talet. Gruvorna kallades ursprungligen Väster Silfberg. Stollbergsområdet tillhör Sveriges rikaste mineralfält. Utsikten, skogarna, sjöarna, gruvhålen, varphögarna, de rödfärgade stenarna, allt bidrar till känslan
*
Ungtall med varphögen bakom
*
Många, många hundra års brytning har gett stora varphögar
*
På sina ställen reser sig de bara klipporna trädhöga och färgerna skvallrar om att det är inte bara gnejs och granit
*
Samma sak gäller dom lösa stenblocken
*
Dom svartvattnade tjärnarna omgivna av sommargrönska och slagghögar. Under osannolikt slit skapades här grunden för det moderna välfärdssverige.
*
Här finns möjlighet att med guide ta sig in till en ort som mynnar ut i ett av schakten. Detta har vi aldrig gjort. Trots bakgrund som materialfysiker kom jag inte ihåg alla symboler för metallerna (egentligen, eller från början, himlakropparna) som brutits här. Och ett frågetecken står kvar även efter att ha googlat: Från vänster
Silver
Bly
??? Tar gärna emot förslag. Zink kanske, har åtminstone också brutits här
Guld
Koppar
Järn
*
***
Minnet hos den som drabbats av demens (vaskulär demens känner jag bäst till) kan vara nästan noll då det gäller episoder, alltså det som hänt nyss, medan annat funkar - t ex det som engelsmännen kallar muskelminne.
En föreläsare använde en bild på en byggnad där bitar fattades efter nån olycka. Huset fungerade här och där men inte överallt.
Hälsningar Lena
Wikipedia "En stoll eller dagort[1] (efter tyska "Stollen"), är en horisontell ort, som i sin ena ände har förbindelse med en vertikal bergsida. Oftast finns stollens öppning i en bergssida eller sluttning och leder in till brytrum eller längre in belägna schakt. Ett vanligt syfte med stollgångar var att dränera en gruva från vatten. Före ångmaskinens genombrott var länshållningen ett av gruvdriftens stora problem.
Stollgång eller sidoort är en ort som utgår från sidan av ett schakt.[1]
Stollgångar drevs oftast med tillmakning och tog då mycket lång tid att färdigställa. I vissa fall fick ett särskilt schakt drivas från dagen längre in längs stollens sträckning för att släppa ut rökgaserna från tillmakningsbrasorna, en så kallad "lichtloch". Stollgångar användes mest i äldre gruvbrytning (före 1850-talet), men enstaka exempel på modernare stollgångar finns, till exempel i Malmberget och i Zinkgruvan (den senare dock plomberad)."
Hälsningar Jörgen