Khalad Photography Blog
Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd
DET VAR VANLIGARE FÖRR
***
För inte så väldigt länge sen fick man röka i stort sett var som helst. I flygplan och bussar och i stort sett alla allmänna lokaler. Konferenslokaler inte inte minst. Jag minns många rökiga konferensrum där kanske 6 eller 7 av deltagarna rökte och dom andra, två eller tre, inte. Nuförtiden studsar jag nästan till när jag ser rökare på stan.
*
Bilden från en av mina första tjänsteresor, till ett lab i England, troligtvis 1967 eller 1968. Det låg i Banbury, någon timme från London.
*
Sen eftermiddagsfika, kaffe och en cigg. Lunchen verkar uppäten, Norrköping häromdagen.
*
***
Inlagt 2022-02-18 15:22 |
Läst 2176 ggr. |
Permalink
Sten
Jag började röka när jag var 13 år på våren , och slutade när jag var 72 på hösten. Jag rökte alltså i 60 år – och borde vara död och begraven för länge sedan. Där ser man vilken skillnad det kan vara på statistiknivå och individnivå.
Anledningen till att jag slutade var att jag fick en envis irritation i över luftvägarna. Det var uppenbarligen dags att lägga av.
Det var mycket trevligt att röka. Jag uppskattade alla de 60 åren. Om jag trodde att jag skulle gå i land med det, skulle jag börja igen på studs.
Jag fick en lärlingsplats 1962 och då fick lärlingarna inte röka på jobbet. Jag rökte en liten pipa hemma i det hyrda rummet. Det var nästan för att det var en del av den inhemska mysigheten och var också via influens från reklamfilmer på biograferna. Dagen efter att jag tagit examen som lärling (april 1965) fick jag röka på jobbet. När det blev för "besværligt" med pipan började jag röka cigaretter med filter. Slutade som tur var helt efter några år och jag har inte rökt sedan dess. Inget av våra barn eller barnbarn, har någonsin rökt.
Med många nyckfulla hälsningar från Erik.
Mvh. Erik.
Hälsningar Lena
Hälsningar, Bjarne