Khalad Photography Blog
LÅDKAMERAN - FÖRSTA FOTODECENNIET, 1950-TALET
***
Det har slagit mig att i år 2020 har mitt åttonde fotodecennium börjat. 50- 60- 70- osv och nu 20-talet. Dom äldsta bilderna jag med säkerhet kan datera är från våren 1952, och eftersom jag fyller först i november var jag då 11 år. Tanken har fått mig att fundera om det vore möjligt att göra en nätbeställd fotobok för varje decennium? Klarar jag mig från Corona vore det inte helt omöjligt. I alla fall har jag så smått börjat att titta på just första decenniet, 1950-talet. Det är lite roligt att få igång ett mer seriöst projekt utanför vardagsfotandet och bloggandet, det senare har ett tag fått ta väl mycket tid. Samtidigt behöver jag något att fokusera på.
*
Blir det bara en bok är det ok, det första decenniet är ju dom äldsta bilderna och på det sättet dom viktigaste. Samtidigt är det på sätt och vis också det lättaste decenniet, enbart svartvita bilder och alla negativ sparade. Utan att just nu kollat tror jag det gäller hela 60-talet plus en del av 70-talet också. Sen kommer färgdia, alla monterade i plastramar med glas, och det verkar oherrans jobbigt att först demontera intressanta bilder och sen skanna dom....Ännu senare kommer färgbilderna där jag för några månader sen upptäckte att jag slängt alla negativ - men det går att skanna 10x15-bilder också om man är motiverad.... Ok, vi får se. Just nu 50-talet. Ett decennium och fyra kameror:
1 Pappas lådkamera, 1952-1954, negativ 6 x 9 cm
2 Zeiss Ikon Nettar, 1954-1955, negativ 6 x 6 cm
3 Robot IIa, 1955-1957, negativ 24 x 24 mm
4 Yashica-Mat, 1957-1959, negativ 6 x 6 cm
Så klart är dom flesta bilderna från min hemstad Ludvika, med min familj, mina kompisar och flickvänner. Kanske kan man tycka att bilderna bara angår mig. Men just för att alla bilder är mellan 60 och 70 år gamla tror jag inte det stämmer.Nästan varenda bild vittnar om en tid för längesedan och en tillvaro som inte längre finns - enklare men minst lika rolig
*
Jag har just gått igenom lådkamerabilderna, dom är inte så många, ca 130 stycken, och där har jag valt knappt tio bilder. Lådkameran är tyvärr inte kvar men jag har kollat lite på nätet och första bilden överensstämmer väl med min minnesbild. Den var sannolikt köpt 1936 så det verkar också stämma. Därtill har jag tagit med tre av dom bilder från lådkameran jag valt.
Lådkamera, väldigt lik pappas. Ingen pocket precis. Ser att denna började produceras 1937, om pappa köpte sin 1936 kan det varit den mycket snarlika föregångaren Baldur (också Zeiss Ikon) som tillverkades från 1934
*
Paradiset. Mitt sommarparadis fanns i Deje där mormor och morfar bodde, dom hyrde ovanvåningen i den här villan. När vi tre ungar och mamma kom var vi sex som bodde i två rum och kök. Mats och Birgitta, mina bästa lekkamater där, bodde i undervåningen tillsammans med storasyster, föräldrarna och pappans syster, också sex personer i två rum och kök. Vi hade vedspis och lös elplatta,, toa men inget badrum. På baksidan av gården fanns vedboden och på gaveln till den isdösen. Is kom kanske en gång eller två under sommaren, med häst och vagn förstås. Men paradis var det. Solen lyste alltid och svalorna svirrade däruppe i himlen när vi åt vår frukost på balkongen. Vi badade i Skivtjärn med det finaste vatten jag nånsin sett , mamma klev ur ekan en gång på 5 meters djup, hon trodde hon bottnade. Skivtjärn låg ett par kilometer bort, dit cyklade vi såklart. På kvällarna gick vi barfota på de solvarma syllarna på den smalspåriga järnvägen (NKLJ=Nordmarken Klarälvens Järnvägar) upp till biblioteket och lånade Jules Vernes En världsomsegling under havet. På hemvägen plockade vi smultron, att ha till filbunkarna mormor satt
*
Kompisen Monica från våningen ovanför oss där på Carlavägen testar pianot. Det var annars mest jag och ibland pappa eller mamma som använde det.
*
Pappa läser tidningen vid matsalsbordet under den starkaste lampan, lillebror Dag sitter bredvid. Intressant, det funkar med en extremt enkel kamera och dåligt ljus, jag har nog lagt kameran på en stol eller ett litet bord för att kunna ta på tid, lite på känn.
*
***
Det är en imponerande uppgift du har gett dig själv. Det kan bli några mycket intressanta böcker. För det första att du har så mycket material och för det andra att du har fotograferat så många olika situationer.
Jag önskar dig lycka till med projektet.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
MvH
Johnny
Vilken lycka att du har sparat negativen!
Ett litet tips. Diabilderna är enklast, snabbast och bäst att fotografera av med ett makro-objektiv. Ett ljusbord fungerar utmärkt.
Jag använde en diaprojektor. Tog bort projektorns objektiv och fotograferad genom öppningen. Mellan kondensorn och diat satte jag en opalskiva som glasmästaren skar ut till mig.
Hela dia-arkivet digitalserades på några timmar utspridda på ett par tre kvällar.
MVH Janne
Hälsningar, Bjarne