Khalad Photography Blog
NÅGOT ATT FUNDERA PÅ
***
Så är första genomläsningen klar, det lär bli fler. Spännande och lättläst men absolut inte lättförstådd. Trots att där bara finns några få formler eller matematiska uttryck, mest som exempel. Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik, uppvuxen i Klenshyttan i Ludvika, och funderar i boken kring världens/universums struktur liksom över människan själv.
*
Jag hörde en intervju i radio med honom för några veckor sen där han berättade om boken och jag fascinerades av några av hans funderingar. Egentligen tror jag inte så mycket är nya ideér, däremot drar han ut konsekvenserna av olika sätt att tänka kring människan och världen och det är mkt som därigenom ställs på sin spets. Själen tex. Länge har jag redan tänkt att förmågan att tänka kring sig själv och det subjektiva jaget är något som är en följd av vår allt mer utvecklade intelligens, inte något unikt och separat själsligt som tillkommit vid något speciellt tillfälle. Åtminstone inte om du inte är religiös. För övrigt är det få som tror att djuren i världen har en själ, ett subjektivt jag, oavsett religion eller inte. Och ändå är vi ju en produkt av en oavbruten följd av små, små utvecklingssteg. Var kommer då själen in? Funderingar som författaren ägnar mycken tid åt.
*
Men om vi släpper den dualistiska uppfattningen av människan får det konsekvenser när vi tex tittar på tänkbar utveckling av AI. Om vår känsla av ett själv, ett subjektivt jag, faktiskt är en följd av större hjärnkapacitet, vad hindrar uppkomsten av superdatorer med samma förmåga och samma känsla? Jag kan tänka mig att för troende inom olika religioner blir en sådan fundering snarast ett "bevis" för det gudomligas existens och den dualistiska uppfattningen av människan. Men då återstår frågan - när/var kommer själen in i Darwins beskrivning av utvecklingen? För djuren har väl ingen själ? Eller? Eller tror dagens troende inte alls på Darwin? Dom vetenskapliga bevisen för Darwins utvecklingsteori känns för mig överväldigande.
*
En annan mer personlig fundering är analogin med österländska traditioner/religioner. Det omtalade egot finns egentligen inte , det är tomt, det är bara en produkt av "mindet", dvs tänkandet. Vi är en integrerad del av helheten. Det tror jag också kan ses som kärnan i meditation, att släppa egot och tankeverksamheten och överlämna sig till varandet.
*
*
***
Darwin värjde sig i det längsta mot darwinismen. Jag kommer inte ihåg hans exakta ord, nåt med bleak och empty. Innebörden var i alla fall att tillvaron (skulle) bli oerhört karg och ödslig utan syfte eller mening.
Fast jag tycker att den kan ha och har ett värde ändå.
Jag tror visst att vi människor inte är som andra djur men att gränsen inte är så skarp. Kommer ihåg hur kattmamman på grannens gård jamade högljutt och länge då hennes ungar var borta, bonden hade tagit bort dom för att det inte skulle bli för många. Och egna katten då barnen var små, vi satt i stora sängen allihopa och spelade Bondespelet och hon satte fram sin stora tass för att vara med. Och katten som buffar på mig nu. Hon tycker att husse är dötrist som häckar vid datorn i st f att gulla med henne.
AI med känslor? För mig lite walking dead, "perchanche to dream" för att använda Hamlets ord om ett eventuellt liv efter detta. Får man datorn att hungra efter ström, att det gör ont i den då något i den inte fungerar och att den får spegelneuroner så att den kan känna ångest då andra datorer eller kanske t o m människor ligger illa till så skulle det börja likna nåt.