Khalad Photography Blog

Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

LUSTEN ATT FOTOGRAFERA

***

Om några dagar fyller jag 79 (synnerligen ojämnt på alla sätt och vis eftersom det är ett primtal). Första bilderna tog jag när jag var tolv eller tretton, alltså har jag fotat i 66 eller 67 år. Det har säkert flera av er gjort också, ungefär. Ändå är det nog bara några få år nu på slutet, efter att ha gått med på FS, dvs efter 2012, som jag funderat något över varför. Och som det känns nu, då mest för att ha lite att skriva om, att teoretisera och diskutera kring. Lusten att fota har funnits ända sen jag lånade pappas lådkamera och tog dom första bilderna. Lusten har aldrig frågat efter något skäl, någon orsak eller något syfte. Först blev det bilder på familjen, lägenheten och tom egna saker, cykeln tex. Sen blev det på kompisar, från skolan, från den lilla stan Ludvika. Från semesterresor med mamma och pappa. På flickvännerna. Lite från lumpen. Väldigt lite från studietiden i Göteborg men en del ändå. Och sen den egna familjen, sen......

Jag vet aldrig jag funderade över vad jag skulle ha bilderna "till". Så småningom började jag läsa fototidningar, Foto och Nordisk tidskrift för fotografi. Jag beundrade bra bilder och bra fotografer och drömde nog en och annan gång om att bli duktig, erkänd. Men det var inte därför jag fotograferade, det gjorde jag för att det var roligt. Ungefär så är det fortfarande. Så här i efterhand kan man nog säga att jag har delat mitt liv i foto rätt mycket. Men igen, det är inte för att dela mitt liv jag har fotat det.

Nu snart 80, blir det mest natur och familj, och i bloggarna rätt mkt funderingar kring livet och världen, existensen jag kallar det, varandet. Fortfarande är det mitt liv jag delar. Det händer inte så mkt, det som händer har ofta med barn och barnbarn att göra, det är ju dom som gör numera. Men naturen har fått en ny betydelse. Naturen, livet och hela existensen är det stora undret, det stora mysteriet, det som jag aldrig såg på allvar tidigare, det var liksom bara bakgrunden, miljön, det självklara. Nu är det i fokus, oförståeligt annat än med insikter inifrån. Men hur fotar jag det? Men varje blomma, varje grässtrå, varje vattendroppe är en påminnelse om det fantastiska och det oförklarade.

Överflöd (bukettapel)

Varenda frukt har livets gåva och ger rätt planterat ett nytt träd som ger lika rika skördar, vars varje bär ger lika rika.....

Ibland önskar jag att FS-bloggen handlade mer om lusten och glädjen att fotografera än om vad som är dom bästa bilderna, den rätta inställningen till fotograferande och bildskapande och dom bästa kamerorna. Sånt ska vara med också så klart, men mer om lusten och glädjen med foto tack!

Och tack Gunnar Staland för din utmärkta blogg som fick mig att skriva det här!

***

Inlagt 2019-10-26 00:22 | Läst 4294 ggr. | Permalink

2019-10-26 07:02 pdahlen

Ett sådant vackert träd med tänkvärda ord. För mig utgör kameran (liknande en hund) en drivkraft ut i naturen, utan kamera så tror jag naturvandringarna hade minskat med 80%. Foto kan också vara som fiske (man väntar på napp, största fångsten) eller surfaren som väntar på den perfekta vågen. Kameran är troligen en hälsomaskin

Svar från Khalad 2019-10-27 23:30

Tack Peter, visst är kameran en hälsomaskin!

2019-10-26 09:33 Vibybo

Visst är det så, att ut och upptäcka det underbara är det som lockar mig att oftast ta kameran med. Det finns alltid nytt att upptäcka och uppleva, men gamla upptäckter går också bra.
Fylla primtal är en ny tanke för mig, fyllde själv det 19:e primtalet i år - 67.

Svar från Khalad 2019-10-27 23:35

Tack Stefan, gamla upptäckter går alldeles utmärkt :-)

2019-10-26 10:48 Stican

Det var roligt att ta del av dina tankar om lusten att fotografera och jag har nog inte reflekterat så mycket över det förrän jag blev uppmanad av en fotovän här på Fotosidan att börja blogga och det är nog 10 år sedan och det var om jag minns rätt Ernst-Göran Westlund. https://www.fotosidan.se/blogs/sticans-blogg/premiar-for-min-fotoblogg.htm Vackra bilder på Bukettapeln.
Ha det gott/Stig

Svar från Khalad 2019-10-27 23:37

Tack Stig! Trevligt att titta tillbaka på din första blogg!

2019-10-26 11:00 mombasa

Hej och tack! Det är alltid roligt att få vara orsaken till någon liten inspiration, en text, en bild eller något annat kreativt. Man kan fråga sig vad det är som driver den här skaparlusten eller vad man nu ska kalla det. Lusten att gestalta, lusten att berätta. Kanske är det en inneboende alltid närvarande nyfikenhet som är själva motorn.
Och tankar om det stora ledsagas ofta bäst med utvalda bilder. Och bukettaplar passar alldeles utomordentligt.
Gratulerar i förskott.
Blidö i regnet./ Gunnar S

Svar från Khalad 2019-10-27 23:38

Tack för det Gunnar!

2019-10-26 14:36 syntax

Ha, ha , gamle man - jag är bara 75. Rena ungdomen... :-)
Skämt åsido och grattis på födelsedagen Bra tankar om fotografi. Visst är det lusten som drev från början, och som driver nu. Jag har kanske nämnt det tidigare, men min verkliga lust till det fotografiska bildskapandet utlöstes av den gamla kemiska fotografin. När jag såg min första svartvita bild långsamt materialisera sig i framkallningsskålen var jag fast! Jag tyckte att det var trolleri, magi. På den vägen är det.

Svar från Khalad 2019-10-27 23:39

Tack för det Peter, du växer nog snart till ska du se :-)

2019-10-26 16:47 Bjarne

Bra tänkt och skrivet Björn! Lusten att fotografera är väldigt viktig, i synnerhet för oss som inte lever på det. Förhoppningsvis delvis även för dem som gör det! Jag har funderat en del med det där att dela bilderna i olika sammanhang, oavsett om man väljer FS, Instagram eller något annat. Vad är drivkraften bakom det? För mig är det nog lite att det ska finnas ytterligare någon "mening" med fotograferandet. Även om jag gör det för min egen skull, så känns det bra att dela med sig och få någon typ av "publik" också. Ego? Kanske det!

Grattis i förskott på födelsedagen :)

Hälsningar, Bjarne

Svar från Khalad 2019-10-27 23:47

Tack Bjarne, det går att borra mycket i det här ämnet! Alla vill vi nog lämna spår efter oss på något sätt och alla vill vi nog utbyta tankar och erfarenheter med andra, tex genom samtal eller genom bilder. Ego tycker jag inte det är, jag tror att alla människor söker bekräftelse av sig själva. Alltså inte bekräftelse = beröm utan bekräftelse på att vi finns, är en i flocken. Vissa tar bilder, andra pratar högt och ljudligt, andra.....Hälsningar