Khalad Photography Blog
VILKA BILDER BESTÅR?
***
*
Ja, vilka bilder är det som består, egentligen? Mitt eget perspektiv är ungefär 65 år och några slutsatser har jag dragit. I samband med utställningen på Ludvika Stadsbibliotek i somras har jag fått några förfrågningar på den bok jag gjort på samma tema - Mitt Ludvika på 50-talet. Eftersom jag haft ett par fel i den har jag lusläst den igen. Inledningen tycker jag kan vara intressant även utan resten av boken. Så här skrev jag för något år sen och för mig stämmer det alltmer allteftersom tiden går och jag blir äldre.
*
Perspektiven ändras med tiden. Undrar hur många tiotusen bilder på blommor, vattendroppar, spindlar, landskap, rostiga spikar och okända människor jag tagit, alla med större eller mindre ambitioner att utveckla min fotografi till något mer allmängiltigt. Till skillnad mot familjebilder, bilder på kompisar och flickvänner, bilder från skolan och stan därhemma i Ludvika då. Bara för att så där sextio år senare upptäcka att jag saklöst sorterar bort alla blommor, grässtrån, vattendroppar och spindelnät när jag tittar på mina gamla bilder. Och rostiga spikar. Däremot fastnar jag hela tiden för familjebilderna, bilderna från skolan och på kompisarna, för att inte tala om bilderna på gamla flickvänner. Förstå mig rätt - jag tar fortfarande bilder på grässtrån, vattendroppar och landskap. Men såna bilder har kortare livslängd!
*
Vad jag också ser när jag ser dom gamla bilderna är att dom visar en värld som inte längre finns. Själv har jag på något sätt omedvetet förutsatt att den världen känner ju alla till, det är ju min värld, min verklighet. Så är det inte. Den är borta för alltid och historia. Tanken med den här boken är enkel - att dela något av den världen med flera innan också mina bilder försvinner med mig.
*
Här kommer tre bilder från skolans värld, Ludvika hal, alla från andra hälften av 50-talet
Jan under en rast efter mattelektion 1959. YashicaMat 6x6
*
Leif under tyskalektion 1955, Robot IIa 24x24
*
I väntan på att lektionen ska börja 1959. YashicaMat 6x6
*
***
För mig är saken lite annorlunda. Redan tidigt (på 1960-talet) talade någon om för mig att: ”Du skall se till att plåta dina vänner och din miljö regelbundet. Det kommer du att ha oerhörd glädje av senare...”
Jag tog till mig den saken, jag insåg genast att det förhöll sig så – och har nu övernog av person och miljöbilder från gamla tider. Det mesta är färgbilder på Kodachrome II/Kodachrome 25, så att personerna framstår som mycket levande.
Detta är ju jättekul i dag, men leder till oväntade effekter. Vare sig man tittar på bilderna via projicering, datorskärm, eller i album, så blir det trist med personer, personer, och åter personer. Då lättar man upp det med lite avvikande färger och former här och där – så kommer grässtrån med daggdroppar, blommor, och annat icke personellt även till sin rätt – och uppskattas för sin form och färgförmåga. Bestående värden även det.
MvH
Johnny
Håller helt med dig Björn!
/B
Hälsningar, BJarne