Khalad Photography Blog
NÄR SKÖNHETEN KOM TILL BYN
***
Säkert känner ni igen Nils Ferlins dikt. Den finns ju tonsatt av Lille Bror Söderlund och finns med i en visbok med visor alla tonsatta av just Lille Bror. Där finns många oerhört vackra visor, förutom rubriklåten också "Den vackraste visan"; "Får jag lämna några blommor"; "Inte ens en grå liten fågel"; och alla med noter för både piano och gitarr
*
Boken har ofta stått på mitt notställ på pianot men nu alltmera sällan eftersom fingrarna blir allt stelare. När jag nu ändå fått fatt på den bläddrar jag med förtjusning i den och läser. Ser tex att den fina omslagsbilden är gjord av Gocken Jobs, det har jag nog inte noterat tidigare. Men också själva dikten fångar mitt intresse extra. När jag var ung tyckte jag den var lite konstig, förstod inte innebörden riktigt. Nu stämmer den bara till eftertanke och stämmer för mig så väl med helt andra källor från andra sidan jordklotet. Har ni lust att läsa har jag lagt in den efter bilden. Inte bara vacker är den, dikten. Språkbehandlingen är underbar samtidigt som den är så enkel, ett ferlinskt särdrag , "....en gång skall det tornas rymd över landen......"
*
*
När skönheten kom till byn då var klokheten där
då hade de bara törne och galla
Då sköto de efter henne med tusen gevär, ty de voro ju så förklokade alla.
Då nändes de varken dans eller glädje och sång, eller något som kunde vådeligt låta.
När skönheten kom till byn - om hon kom någon gång, då ville de varken le eller gråta
*
Ack, klokheten är en gubbe så framsynt och klok
att rosor och akvileja förfrysa.
När byfolket hade lärt sig hans ABC-bok
då upphörde deras ögon att lysa.
Hårt tyngde de sina spadar i åker och mull,
men fliten kom bara fliten till fromma.
De räknade sina kärvar - för räkningens skull,
och hatade för ett skratt och en blomma.
*
En gång skall det varda sommar, har visorna tänkt,
en dag skall det tornas rymd över landen.
Rätt mycket skall varda krossat som vida har blänkt, men människorna skola lyftas i anden.
Nu sitter de där och spindlar så smått och så grått
och kritar för sina lador och hyllor
En dag skall det varda sommar, har visorna spått.
- Men visorna äro klena sibyllor.
***
Sten
Sten