Khalad Photography Blog

HISTORIEN - PLUS EN SMULA FOTOHISTORIA

***

Historien jag nu ska berätta börjar 1825, den första januari 1825, på en gård alldeles utanför Borlänge, inte så långt från Korsheden där jag nu sitter och skriver. Det är sexton år sen Sverige förlorade Finland i det olyckliga kriget med Ryssland efter att Cronstedt på Sveaborgs fästning gett upp redan 1808 (i onödan som det verkar). Kriget var en del av Napoleonkrigen som i årtionden plågat Europas befolkning. På köpet blev kungen, Gustaf IV Adolf avsatt, rättvist eller inte. Han hade efterträtts av Karl XIII som regerade fram till sin död 1818, sju år innan den här historien börjar.  Och nu regerade Karl XIV Johan, ”importerad” från Frankrike där han hette Jean Baptiste Jules Bernadotte innan han blev kung här. Sedan 1814 hade Norge tvingats ingå en union med Sverige, man hade separata förvaltningar men samma kung och samma utrikespolitik. (Unionen höll i knappt hundra år fram till unionsupplösningen i Karlstad 1905).

*

 Ute Europa är det inte så länge sen Napoleon fick abdikera för andra gången efter att han förlorat slaget vid Waterloo i Belgien. Hans efterträdare, Ludvig XVIII, hade nyss avlidit (1824) och efterträtts av brodern, Karl X, som nu regerade i Frankrike.

 *

Mer intressant än kungarnas historia är andra utvecklingslinjer. Industrialismen, som kan anses ha startats i och med uppfinnande av ångmaskinen i England i början av 1790-talet, hade börjat få effekter ute i världen och också i Sverige. Ännu viktigare var upplysningens idéer om folkstyre och likvärdighet inför lagen. Adelns privilegier avskaffades vilket innebar att samhällets karriärvägar låg öppna för alla – meriter blev viktigare än börd och arv. Här i Sverige hade vidare under början av 1800-talet också stora förändringar i jordägandet påbörjats, skiftesreformerna. Genom arv och uppdelning på många arvsberättigade hade jordlotterna med tiden blivit så små att ett rationellt  jordbruk blev omöjligt.  Men skiftesreformerna medförde också att många blev utan jord och därför antingen fick söka sig till städerna eller odla upp ny jord. Med upplysningen följde också att mycket av den medeltida tron på det övernaturliga, ovetenskapliga och det religiösa inflytandet på vetenskap som astronomi och annat  som följt ända från medeltiden långt in på 1700-talet nu började ersättas av vetenskap och praktiska undersökningar. Den stora förändringens tid hade startat.

* 

Nåväl, tillbaka till den 1:a januari 1825. Då föds min farfars far, Nils Gustaf Oscar Tundahl på Moråkers gård i St Tuna socken. Efter att ha googlat vet jag att gården inte ligger så långt från Kupolen och IKEA när man åker in på rv 50 i Borlänge. Ännu har jag inte varit där men det ska bli. Nils Gustaf var sina föräldrars andra barn. Fadern hette Carl Tundahl, var född 1792 och blev sergeant/ furir/fältväbel (olika uppgifter) vid Dalregementet. Modern som hette Elisabeth Lundbaeck var född 1790 i Falun.

*

Första bilden jag har är just på denna Elisabeth Lundbaeck, min farfars farmor. Hon var alltså född 23 juli 1790. Ja, just det, sjuttonhundranittio. Det är nu 227 år sen. Hon dog 16 september 1866 och blev drygt 76 år. Jag vet ju inte exakt när detta kort är taget, men hon ser ju gammal ut, säkert inte så långt före sin död.  Säg att hon är 75 år här, då är kortet taget 1865, och definitivt på 60-talet.

*

Nu är det dags att googla på fotografins historia. Jag hittar bla detta

"Daguerrotypin (använd 1839-1860) var den första fotografiska teknik som nådde offentligheten. Daguerreotypin blev snabbt populär och den nyskapade yrkeskåren fotograferna spred sig snabbt från Paris till världens storstäder och slog hårt mot det avsevärt dyrare och tidskrävande porträttmåleriet."

"1851 började en ny era i fotografin då Våtkollodion-processen presenterades av Frederick Scott Archer. Denna metod reducerade exponeringstiderna till mellan två och tre sekunder. Samma år upptäckte Niepce de S:t Victor metoden att använda glasplåtar som underlag för det ljuskänsliga exponeringsskiktet."

Daguerreotypi är det säkert inte, men inte hade våtprocesserna och glasplåtarna använts särskilt länge när den här bilden togs. Jag kan stå ut med att den inte har Leica- eller Fujiskärpa! 

Jag tror det här var en ganska tuff dam. När sonen Nils Gustaf Oscar som det kommer handla om längre fram for till Amerika 1861 med hustru och två barn var mamma Elisabeth med. 1861 var mamma Elisabeth 71 år! Kanske togs den här bilden när dom skulle åka, vem visste om man kom hem igen? Amerikavistelsen blev inte så långvarig står det i mina källor - tre år bara......

På baksidan av bilden hittar jag denna stämpel

Undrar var den ateljén låg?

Nu en halvtimme senare har jag googlat på M. Alstrup, Mads Alstrup (1808-1876) , en av Danmarks mest kända Daguerreotypister! I Köpenhamn fanns han i alla fall, Mads Alstrup, vad nu Elisabeth gjorde där. Kanske är bilden just det, en Daguerreotypi. Och kanske var det före Amerika-resan? Här googlade jag

Marie Louise Berner: artikel i Fund og Forskning, Bind 40, Det kongelige Bibliotek, 2001.

*

Nä, jag ska inte berätta hela historien, inte nu i alla fall. Men jag kommer fortsätta. Hela min idé är att för mig själv, barn  och barnbarn försöka få lite liv i släkthistorien. Inte bara torra namn i ett släktträd. Det visar sig att mamma och pappa gjort ett fantastiskt arbetet, det finns mkt material. Men lådor med bilder och insamlat material och en del handskrivna försök att samla ihop fakta är inte särskilt lättillgängligt. Jag känner det som en plikt - nej, plikt är fel ord - ett tillfälle och en möjlighet att nu med datorns hjälp försöka få ihop några berättelser med bilder. Det är en rolig uppgift. Så det kommer mer. Att publicera det så här gör jag inte för att jag tror att historien om mina närmaste förfäder är särskilt intressant och betydelsefull för någon annan än mig själv men det hjälper mig att driva på jobbet lite. Ni behöver ju inte läsa, det är högst frivilligt, precis som allt annat här på bloggen och FB. På återseende!

***

2017-10-01 23:40   ehrsa

Sånt här är ju väldigt spännande att läsa! Själv sitter jag bekvämt tillbakalutad och får det hela serverat.. Känns Lyxigt! Själv har jag dålig koll på 'släktträdet', men vet att andra i släkten har.. Får se när och om man går i pension om tiden och intresse då finns för detta.. vi får se!
Hälsn!

Svar från Khalad 2017-10-03 00:27

Själva släktträdet har jag redan, jag bara försöker göra det lite mer levande, tack Jan!/ Björn T

Måns H 2017-10-03 07:40

I realskolan (Norra Real i Stockholm) hade vi en geografilärare Tundahl eller kanske Thundal, en personlighet. Han var väl född kring förra sekelskiftet. Kan det vara en släkting?

Svar från Khalad 2017-10-04 20:38

Hej Måns , det var intressant. Gissar att det var en kusin till min pappa eftersom hans pappa hade sex syskon varav tre bröder (och som hade namnet Tundahl) som levde till vuxen ålder . Så vitt jag vet finns det inte flera (andra) släkter. Hälsningar/ Björn T

2017-10-02 00:03   Erik Madsen

Hej Björn.
Jeg synes det er meget interessant at læse sådanne slægtshistorier. Og jeg misunder dig, at du har materialet til det.
Fortsæt du bare.
Mvh. Erik.

Svar från Khalad 2017-10-03 00:27

Tack Erik, det kommer mer så småningom!/ Björn T

Lilian Hoaglund 2017-10-17 23:13

Hej Björn, Här sitter jag i Amerikat, närmare bestämt Newport News, VA, och högläser för min syster som stickar strumpor från din så intressanta släkthistoria. När jag började läsa trodde jag att den var klarskriven, men nu ser jag ju att du nyligen har börjat. Du skriver väldigt bra och jag hoppas att vi får många fina läsestunder framöver. Lycka till! Lilian Nilsson Hoaglund

Svar från Khalad 2017-10-27 22:37

Hej Lilian, vad roligt att du kommenterar - ända bortifrån Amerikat! Det kommer mer, jag har just suttit och jobbat med släktmaterial i kväll. Det har dock tagit sin tid, jag vill att en del ska klarna, och det känns nu att jag kommit ett steg till!. Hälsningar!/ Björn T

2017-10-02 07:25   Lena Holm

Vilken historia. Det ser ut som en tuff dam. Förstår jag rätt att hon även kom tillbaka från Amerika?
Hälsningar Lena

Svar från Khalad 2017-10-03 00:28

Tack Lena, det gjorde hon!/ Björn T

2017-10-02 08:27   Sten Björklund

Fantastiskt vilken släkthistoria du delar med dig av. Följer med stort intresse fortsättningen.
Sten

Svar från Khalad 2017-10-03 00:30

Tack Sten, det kommer när jag fått ihop mer!/ Björn T

2017-10-02 08:56   fdmm

Damen var då född när Gustav III fortfarande regerade, man hör historiens vingslag. Jag tänker att hon kanske inte var riktigt så gammal som 75 när bilden togs, hon ser inte så gråhårig ut och brist på tänder gör att man ser äldre ut.. Vilket detektivarbete det är att släktforska, hoppas du delar med dig mer.

Svar från Khalad 2017-10-03 00:31

Det stämmer bra det, tack Catharina! Gustaf III sköts väl 1792 har jag för mig? Hälsningar/ Björn T

2017-10-02 19:25   Måns H

Klart läsvärt!

Och så börjar man ju fundera på egna släkten. Långa generationer. Farfar var född 1844 och hans far 1795. Jag har bild på farfar i datorn och vaga minnen av att ha sett en bild på farfarsfar. Farmor minns jag med värme och vi har hennes porträtt framme. På mammas sida blir det släktträff snart, då kommer nog foton fram.

Svar från Khalad 2017-10-03 00:33

Dom gamla generationerna före oss blir ju helt plötsligt levande personer när man börjar luska lite! Levande och levande, men dom får liv på ngt sätt!/ BjörnT

2017-10-03 11:05   gunte

Väldigt trevlig berättelse och roligt att du har en del material att gräva ur.
Ser fram emot förtsättningen. Släktforskade själv en del för länge sen och
tänker ofra att det skulle bli en fortsättning någongång men men man får se..
Mv/Gunte..

Svar från Khalad 2017-10-04 20:14

Tackar Gunte, kul att du uppskattar den! Man vet aldrig.....Ofta tilltar väl intresset med tiden!/ Björn T

2017-10-06 20:54   Ingela Ring

Spännande och intressant...

Svar från Khalad 2017-10-06 22:33

Tack Ingela!/ B jörn T

2017-11-04 14:32   N Thomas Meldert

Härligt att läsa! Jag har själv släktforskat och sökt bilder på anhöriga bakåt i tiden. Det är ganska spännande att hålla på med. Vem behöver dagens skärpa? Den bild du visar är tillräckligt skarp, för att inte säga fantastiskt skarp med tanke på åldern på fotografiet.

Svar från Khalad 2017-11-04 18:31

Tack Thomas, håller helt med dig. Hög skärpa har ju blivit ett självändamål. Samtidigt som jag säger det vet jag också att jag själv faller för det synsättet ibland. Och i rättvisans namn är det väldigt olika - vissa bilder kräver nog skärpa, andra gör det inte. Hälsningar/ Björn T