Khalad Photography Blog
HANNAH MODIGH OCH EN DEL ANNAT
***
I går var en sån där extra rolig dag full med aktivitet och möten med människor, mest bekanta men en del för mig nya ansikten också. Jag är aldrig sysslolös, har fortfarande många ideér som jag inte hinner med, det mesta inom foto. Däremot är tempot inte så högt, jag tar mig mer tid för att känna in och känna efter och jag lägger mig på rygg ibland då och då när jag känner att huve´t eller ryggen behöver det.
*
Men som sagt, i går var det full fart från början, nästan som när jag jobbade. På morgonen åkte I, jag och äldsta dottern (som just nu är hemma) och tittade på badrumsinredning, vi behöver byta en del som med tiden blivit rätt skamfilat. Därefter Rotarylunch och så, direkt efter, kurs på Stockholm. För mig är det väldigt praktiskt att Bengans gäng på Tårtan och fotoklubbens (Avtrycket) möte ligger på samma dag, dessutom tidsmässigt perfekt, jag hinner med båda de gånger jag väl åker till Sthlm. Inte ligger Tårtan och Timmermansgården särskilt långt från varandra heller, på promenadavstånd på Söder. Som vanligt parkerar jag uppe vid Timmermansgården och går så ner till Tårtan på Hornsgatan. Där var många, jag tror vi var tio, men det återkommer jag till i en senare blogg, just nu nöjer jag mig med att konstatera att det var minst lika trevligt som vanligt.
*
Och fastän gänget på Tårtan var jättetrevligt var dagens riktiga behållning för mig att lyssna på Hannah Modigh och se hennes bilder. Mest var det bilder från hennes USA-projekt och som berättade om utsatta människor och deras miljöer. Ändå fanns det en närhet och ett engagemang, jag skulle säga en kärlek, till både människorna och miljöerna som gjorde starkt intryck på mig och som inte behövde berättas, det finns i bilderna. Jag upplevde för övrigt hela hennes personlighet väldigt sympatisk med en sökande och lågmäld attityd och få färdiga uppfattningar om hur bilder ska vara. Inte helt typiskt för alla kända fotografer och andra konstnärer kanske. Såklart köpte jag en av hennes böcker, Hurricane Season :-)
*
Framåt halv nio på kvällen satt jag så i bilen igen på väg hemåt. Som så ofta hade jag lagt kameran bredvid mig i förarsätet och utan att sätta kameran till ögat eller ens snegla på kameraskärmen tog jag några bilder under vägen. Det var en fin kväll, nästan nere på noll, och en fullmåne som steg upp där till vänster. Nöjd och glad rullade jag in på Pirvägen halv elva. Tack alla för en fin dag!
*
*
*
*
*
*
***
Att lyssna på Hannah var en upplevelse av liknande slag som när jag hörde Jens Lasthein tidigare i år. En ömhet, respekt, intresse och kärlek till de hon träffat. Samma kände jag med Jens. Hennes bilder var inifrån från att tidigare, som jag uppfattade det av det hon berättade, varit utifrån.
En bra eftermiddag blev det absolut för mig med på Tårtan och Avtrycket.