Khalad Photography Blog

Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

I UTKANTEN

***

Det hade redan börjat mörkna när jag gick ut. Behovet att få känna den kyliga luften och se ljuset bakom molnen tog över. Så hamnade jag varken ute "i naturen" eller i det lilla centrum Finspång har utan i ytterområdet i närheten av infarten från Norrköpingshållet. Några köpcentra, diverse små industrier, ett par rondeller, en tom sidogata och där bredvid den vältrafikerade Norrköpingsvägen med dubbelfiler åt båda håll. Inte en människa så långt jag kunde se där jag gick men massor av bilar på stora vägen intill. Och lite funderade jag över köpcentra med mängder av prylar och alla fyrhjuliga små plåtlådor där vi stänger oss inne på väg från hit till dit. Vi talar inte särskilt mycket med varandra, vi ler inte så ofta mot dom vi inte känner, vi sätter oss inte ner och pratar med vem som helst. Och ändå är det just det vi längtar efter - att få ha någon att prata med, att få en smula bekräftelse, ja till och med en smula kärlek så att vi vet att vi lever på riktigt och inte bara är marionetter som dansar för någon, gud eller ödet. Och det lilla vi visar varandra är kläder och make-up, mode och mobiler, tatueringar och muskler om vi har några. Prylar och jobb går också bra att tala om, liksom barnbarn och krämpor för oss äldre.

*

Men jag vill veta vem du är, egentligen. Vad drömmer du om och vad är det som plågar dig och vad ger dig dina största glädjestunder? Och om döden som finns där bakom, skrämmer han dig, liemannen?  

*

Men som jag heller inte hittar nån att prata med tittar jag bara mot månskäran och blåhimlen och den lilla aftonstjärnan i hörnet (syns förstorad)- jag tyckte precis hon blinkade lite åt mig

*

Önskar er alla en god natt!

***

Inlagt 2017-03-02 00:36 | Läst 2033 ggr. | Permalink
Ja Björn, hade vi mötts där hade vi väl talat fram till morgonen.
Din text fick mig att fundera över ensamhet.
Vad är egentligen ensamhet? En känsla av att någon eller någonting saknas, den kommer när man inte har den grad av social kontakt och närhet som man skulle vilja ha, när ingen frågar hur man haft den under dagen, när man inte har någon som delar vardagens sorg och glädje.

Social ensamhet, när man saknar ett socialt nätverk och känner sig ensam på grund av att man inte har så många vänner som man skulle vilja ha. Det finns de som har ett rikt socialt liv på jobbet men inga vänner på fritiden.

Känslomässig ensamhet, när man saknar en djup relation, exempelvis när man saknar någon att verkligen kunna prata med, någon man kan berätta allt för och/eller någon som man känner älskar en för den man är.

Alla kan känna sig ensamma då och då, men det finns tyvärr även många som känner ensamhet större delen av tiden.
Ensam är lättare om man alltid varit ensam
Ensam är svårt när man varit beroende av att inte vara ensam
Ensamheten är större när man har många som man längtar efter som aldrig kommer
en teori som är min...
det går också sjunka ner i en ensamhet när depressionen tar makt då är man inte
mottaglig för något den har jag upplevt men kom ur den..........
Nu är jag inte ensam när jag är på fotosidan för där har jag många vänner
än vi enbart träffas på detta sätt
Tack för det sov gott
Gun-Inger



(Visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver


Lägg till

Tidigare blogginlägg