Khalad Photography Blog
EFTER LÅDKAMERAN - EN ZEISS IKON NETTAR!
***
Med pappas lådkamera blev det totalt ca 130 bilder, men nu ville jag ha ngt bättre. Sommaren 1954 fick jag mitt första sommarjobb, ett schasjobb en vecka, jag var 14. En dryg hundralapp räckte till en Zeiss Ikon Nettar, en bälgkamera för 120-film. Det var samma filmtyp som till lådkameran men den här gav 12 kvadratiska 6x6-bilder istället för lådkamerans 8 rektangulära 6x9. Och här fanns olika slutartider - ner till 1/200 s, bländare 4,5-22 och avståndsinställning, självutlösare och blixtsynkronisering, vilka möjligheter, gissa om jag var lycklig! Tyvärr sålde jag den så småningom men i somras köpte jag en begagnad i toppskick via Blocket och så här ser den ut
Den här hade jag prick ett år innan det efter nästa sommarjobb blev en ny kamera. Under det året blev det drygt 200 bilder - inte så mkt, det tar jag ibland på en dag nu - men jag hade inte råd, film var dyrt, kanske hade jag inte heller börjat framkalla och förstora själv, lite osäker när det var.
Här kommer en serie från det året. De flesta av bilderna är inte ellr bara lite beskurna eftersom jag vill ha med miljön och "tidsandan", men en del är beskurna lite mer vilket ibland syns på formatet. Och jag tar dom i tidsföljd, inte efter innehåll
*
Uppenbarligen hade jag börjat sätta mig in i fotograferingens hemligheter med visst allvar - jag vet att jag läste Gösta Skoglunds Fotolärobok i bild, den står fortfarande i bokhyllan bakom mig och kom ut 1952 - eftersom jag höll en fotokurs hösten samma år. Gissar att det var Medborgarskolan som var arrangör, pappa var lite aktiv där, och jag fick ett glatt gäng med åtminstone 9 deltagare...
*
Hösten 1954 gick jag i realskolans andra klass och då hade man hippor ibland, dvs danskvällar. Dom följde med under hela tiden upp genom gymnasiet, men här i början var det alltid en lärare med. Musik var grammofon förstås. Här är en med enbart min klass så jag tittar med glädje och känner inte bara igen personerna och vad dom heter, jag kommer ögonblickligen ihåg hur dom var - i klassen, mot mig, vilka som var tuffa (coola) och vilka som inte var det och vilka som dansade mkt och vilka inte gjord det och.......Längst bak är klassföreståndaren, magister Ekdahl, som jag hade i ty.
*
Här blir jag nästan lite imponerad av mig själv, kolla vilket perspektiv jag valt, undrar om Gösta Skoglund sagt något om att hitta spännande och ovanliga perspektiv ibland...
*
Och med ett hopp är jag framme vid nyårsafton 1954 hemma. Just den här bilden måste min moster tagit eftersom hon var med men inte syns medan jag däremot finns med som tvåa från vänster bredvid morfar 82. Här är alltså hela familjen- mamma, pappa, storasyster och lillebror - plus morfar. Granen har förstås levande ljus, så där fick vi alla hålla koll
*
Sverige hade ju klarat sig från kriget så vi hade en intakt industri och Europa behövde allt vi kunde göra - maskiner och andra utrustningar. Att få jobb var inte problemet, problemet var det omvända, att få tag på arbetskraft till industrin. Inte ens tillströmningen från Finland räckte, utan i början på 50-talet började industrierna göra rekryteringsdriver ute i Europa, speciellt Italien. ASEA, Ludvika tog emot en stort antal italienare då och trots att mina föräldrar var lärare och inte hade kontakt med industrin lärde man känna flera. Detta är familjen Ragboliatti , vi är hemma hos dom på besök.
*
Första försöken med kvällsbilder, vet att jag köpte ett synnerligen enkelt stativ och trådutlösare. Ludvika kyrka, Ulrika Eleonora
*
Såklart finns en del bilder på kompisarna
*
Och här kommer hon igen samma tjej, Ingrid, nu som scout. Undrar om jag inte var lite intresserad av henne.......
*
Standarden hemma i lägenheten var enkel, också med den tidens mått. Här är det fortfarande vedspis även om vi skaffat en elektrisk dubbelplatta för vardagsbestyren.
*
En av skolkamraterna, den ena av mina två bästisar, Jan. Han och jag delade på samma fotointresse. Dessutom hade han ett stort intresse av att rita och blev mkt riktigt arkitekt så småningom
*
Fram på vårkanten fick vi besök av Heimo, som mamma och pappa haft som krigsbarn ca 20 år tidigare. (I min förförra blogg Så började det.. förväxlade jag syrrans kille med Heimo!)
*
En liten porträttstudie på lillebror Dag får avsluta den här serien, en bild jag gillar starkt
***
Dessutom känner jag igen mig i mycket. Jag tror Nettaren var en sådan kamera pappa hade, och som var den första kameran jag fotograferade med.
Uppskattad läsning.//GöranR
Mvh Tommy
När jag tittar på första bilden ser jag att det finns en dubbelgångare till Peter Rawet på TV nyheterna. Killen i mitten, stående.
Sten
ordet hippa hade jag glömt bort, kul att se bilderna där de dessutom dansar på riktigt och inte bara hoppar omkring.
bilden på din lillebror är fin men den jag fastnade mest för är på flickan i scoutuniform och middagsbilden där det även syns en skymt av köket.
Jag fastnar länge i köksbilden med dess varma stämning, vaxad duk på bordet, bringare till mjölken och servetten som fotografen ännu inte tagit ur sin ring. Riktigt fint tidsdokument precis som de andra.
Eva
Tack igen!/ Björn T
Katarina