Khalad Photography Blog
Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd
Barns värld (3), Lightroom och cropping
Förmågan att vara i nuet, förmågan att vara total, spontanitet och livsglädje, extas i sinnet - allt finns hos barnen, här Vilma
......och medan åren går får vi allt svårare att uppleva samma livsintensitet. Varför?
En enklare fråga om ni till äventyrs inte kan svara på den ovan:
För oss som använder LR, hur kan vi enkelt ange croppningsfaktorn när vi croppat? I PS får man ju en procentsiffra, ofta när man jämför bildkvaliteter croppar man 100%. Bilden ovan är croppad från 6000x4000 till 2245 x 1410. Vilken croppningsfaktor är det?
Inlagt 2013-12-19 00:05 |
Läst 2738 ggr. |
Permalink
-affe
-affe
Med andra ord om du har en bild på 6000 x 4000 och tittar på den 100% på skärmen, som har en upplösning på 72 dpi (vilket är ganska vanligt) kommer bilden motsvara en förstoring på ca 212 x 141 cm.
Vad står den för?
Begriper att när jag går upp till 100% från 25 har jag på skärmen dragit upp bilden 4 ggr
Inser också att om jag croppar från 6000 x 4000 till 1500 x 1000 och drar upp den delen till samma bildyta som jag hade när jag först tittade på den "obeskurna" bilden har jag också dragit upp bilden 4 ggr.
Eg har jag en mkt enklare fråga - finns det ngt enkelt sätt att i LR se den %-siffra som i PS alltid är angiven? Min arbetsgång i LR är ju sådan att jag ofta först croppar bilden ngt - jag har inte kommit så långt att jag komponerar mina vardagsbilder till färdigt utsnitt. Därefter låter jag programmet förstora den visade bilddelen så att den upptar samma yta på skärmen som den icke croppade bilden gjorde. När jag kommit dit skulle jag vilja veta vilken 5-siffra det motsvarar i PS
När vi växer upp konfronteras vi med en växande mängd sociala krav, och vi strävar förstås spontant efter att anpassa oss. Varför? Jo, för att vi behöver omvärldens gillande. Det gäller ju särskilt barn, som känner sig totalt beroende av den omgivande vuxenvärlden. I denna fortgående anpassningsprocess tappar de flesta av oss delvis kontakten med vårt eget sanna jag. Och därmed går också barnets spontana livsglädje och närvaro i nuet förlorad. En del av de förlorade värdena kan återerövras. Genom t ex mindfullness eller andra terapimetoder, meditation eller systematisk träning av den egna medvetenheten.
Mina 25 öre :-)
Du ställer så svåra och existensiella frågor.... Men jag inbillar mig ändå att de har ett svar.
Anledningen till att vi förändras, är att med ökande ålder, ökar också ansvar och allvar. En del av livet.
Just därför, ser jag det som viktigt att barn få vara barn så länge som möjligt. Allvaret kommer att krypa på vare sig man vill eller inte. Och ibland kan jag fråga mig om vi vuxna är dåliga på att känna in barns "läge"??
Ta t ex och kika på Adventskalendern nuförtiden. "Arga gubbar i kostym", är det det som vi ska mata våra barn med?? Eller speglar det mer det som vi vuxna tror är "barnhumor"??? Till vilken ålderskategori vänder sig Adventskalendern? Troligen till Vilmas ålder... men tycker hon det är kul?? Eller hade Teskedsgumman varit roligare?? Igår hörde jag "jävlar"... när jag va liten sade man "Götapetter"... :) Gillar barn kostymer?
Lite tankar... Ha en fin kväll!! //Peter
Önskar dig en fin jul!!!/ Björn T
Och det är därför jag tidigare skrev om att vi Vuxna måste guida ungdomarna (tids nog) in i detta.
För det är bra med jobb, vi måste bo, det är bra med en bil för transport, det är fint med en familj, det är gott med god mat, det är bra att ha pengar.... allt det här är bra. Men det behöver ju inte betyda överflöd...
Det du beskriver är ju Härligare!!! Men i mina ögon en hypotes... Lek mycket med söta Vilma nu... och stötta henne sedan för att landa bra i allt ovan... Så, måste det va.... ;)
Ha en God Jul!!! //Peter