Khalad Photography Blog

Hjärtats oro

Ibland har jag tänkt att det skulle vara roligt att ha en egen blog, en blog där jag kan skriva om allt, inte bara om foto.  Kanske blir det så,  så småningom. Samtidigt finns det ju ingenting som hindrar mig att också här ta upp saker som inte självklart passar in.  Dom senaste dagarna har jag skrivit lite om Indien, Indien som lockar mig så. Men det skrivandet har varit lite av terapi, det är bilder som finns i min dator sen flera år och som inte fått komma ut. Men det är inte det som mitt huvud, eller riktigare mitt hjärta, egentligen är fyllt av just nu. Imorgon fyller jag 73, men åldern har aldrig känts, skidor på längden och "tvären" senast i vintras, långfärdsskridsko, cykel och simning, utan att vara särskilt duktig har jag gjort allt jag velat. Så på ett par veckor, först ett diskbråck som gjort mig ganska orörlig, cellprov (prostata) skickade för undersökning och så för en vecka sen fick min partner sen drygt 50 år en stroke. Jag har aldrig känt mig rädd för att bli gammal och gör det inte nu heller men det var väldigt mycket på väldigt kort tid. Låt mig direkt få säga att det här skriver jag inte för att bli "tyckt synd om" , men det känns skönt att få skriva utan att förställa mig, utan att avleda - vare sig mig själv eller er - utan att få skriva om det som upptar mig just nu. Och för att förklara varför vissa bilder betyder mer för mig än annars. Jag har många bilder som för mig rymmer känslor som är "större" än vad mina beskrivningar skulle kunna förklara och som helt enkelt är grunden till varför jag fotograferar. Jag skulle kunna säga mkt om symboler i bilden nedan, men det behövs inte, för mig beskriver den lite av vad jag känner just nu och det är alldeles nog

 God natt!

2013-11-01 23:44   Gun-Inger Arvidsson

Jag har blivit opererad för diskbråck och det gick så bra. Jag vet hur ont du har men om du kan röra dig så gör det. Något som du därför skall ta är Panodil fyra gånger per dygn för det gör att du inte blir så stel och så går inte smärtorna upp till hjärnan utan bromsas. Men då måste du ta dem med jämna mellanrum.
Om du får hjälp i tid med prostatan så ordnar det också sig. Min livskamrat har haft denna cancer men blev helt frisk igen och är det efter tio år.
Hoppas det skall ordna sig för dig på alla sätt.
Ha lugn helg och lev in i fotovärlden det skingrar dina tankar.
//Gun-Inger

Svar från Khalad 2013-11-02 13:04

Hej Gun-Inger, tack för dina uppmuntrande ord! Jag uppskattar att du bryr dig om, empati är en fin egenskap!
Diskbråcket fixar sig säkert, jag har gjort en avsevärt större ryggoperation tidigare, problemet just nu är att det påverkar nerverna i ena benet och jag har svårt att gå, samtidigt som jag tillbringar en stor del av dagarna på sjukhuset för att stötta min partner både rent fysiskt men också mentalt och jag tar mig snart inte dit. Men jag träffar en ryggkirurg på måndag, så får vi se vad vi kommer fram till.
Hälsningar/ Björn T

Gun-Inger Arvidsson 2013-11-02 14:42

Det är väl underligt att ibland är livet så svårt som det är nu för er.
Din partner som drabbats av det som jag är så rädd för skall hända mig eller livskamraten.
Så du är också opererad i ryggen. Jag har en skena från midjan och ner vilket jag är tacksam för.
Jag vet exakt hur ont du har och hur snurrig man blir av värktabletter som måste vara starka om
de skall hjälpa.
Svårt finna de ord jag skulle vilja skriva.

Det enda är att jag hoppas verkligen att allt skall vända till
det bättre för er båda.
//Gun-Inger

2013-11-02 00:09   Peter-L

Jag förstår att det kan bli mycket ibland... Men hoppas att det löser sig till det bästa för både dig och din kärasta... Vad gäller blogg, så tycker jag att man kan skriva om vad man känner för, inom givna gränser... Såg att du skrivit del 2 av Indien, så den ska jag släna ett öga på nu... God natt!! Dina fåglar flyger mot gryningen och en ny fin dag!! Hälsningar, PeterL

Svar från Khalad 2013-11-02 13:12

Hej Peter, tack för ditt fina svar! Mina krämpor är inte i sig några stora problem, min oro och mitt bekymmer är att min partner nog kommer hem om någon vecka och då behöver hjälp med det mesta under en tid, samtidigt som jag behöver opereras och inte kommer kunna göra särskilt mkt under ngn el några veckor. Men allt brukar lösa sig, jag är sällan modstulen, även om jag känner en smula oro. Gillar din sista mening mycket!

Hälsningar/ Björn T